När man går rung på krogen/ stan kring halv två på natten och ändå inte är tillräckligt berusad för att känna lite uppskattning när främmande män stannar en och försöker starta ett ganska desperat konversation, så gör man vissa observationer. Jag säger nu inte att detta hänt eller inte hänt utan bara en typ av observation man kan stöta på en lördag kväll.

 

 

Om man beger sig från övervåningen på en krog, låt oss säga belägen mitt i stan, genom hela krogen till dansgolvet där dom av en händelse spelar schlager. Så ser man de så kärleksparen tätt ihopkurade i sina vråar. Om man av en händelse, förslagsvis brist av alkohol, noterar att kärleksparen man skulle sett med sina 0,6 promilles glasögon i verkligheten är baksidan av krogvärldens "last minute" hem för natten någon, så kan känslan av en stor lättnad att man inte själv är i andra hörnet snabbt komma klövandes in.

 

 

 

Att låssas att man pratar engelska när man försöker ragga är ganska vanligt skulle ja anta, iaf om man vill pröva något nytt, är i en ny stad eller helt enkelt vill ha en utmaning. De enda jag säger till alla ni pojkar/flickor/hens är att försök inte ge någon en komplimang när ni inte vet ordet på engelska. Nu vet vi ju inte om de har hänt men om vi för skojs skull säger att en pojke försöker ge er en komplimang och säger - You have really cute,... when you smile, och samtidigt pekar på kinden för att försöka visa att han menar smilegropar. Då kan man tycka att de ska bli ganska pinsamt när flickan han gav komplimangen till rättar han och säger - Dimples? och sedan går skrattandes där ifrån,..

 

 

Och nu till den sista observationen som kan förekomma sådär kring tresnåret, och nu vill säga krävs lite rekvisita i form av en hund.

När två, låt och säga väldigt snygga men trötta, tjejer traskar genom stadens vimmel för att lämna över denna hund till dess ägare( hunden var icke stulen!) så kan man notera ganska snabbt att om man vill hitta sig en karl, eller kvinna för den delen ( no judgements) kan man helt enkelt gå tillbaka till de gamla hederliga hundtricket. Att klä upp sig, fixa håret, spendera en hel kväll på dansgolvet och i nån bar behövs verkligen inte om man vill få till de med en annan. På denna korta promenad kan ja anta att cirka ett tiotal charmörer drog sig till denna varelse vi kallar hund enbart för att enkelt och smidigt få starta ett samtal men den som höll i dess koppel.

 

 

Så här efteråt kan jag inte riktigt släppa tanken på, när vart vi så desperata att ett ragg kl tre på natten är de vi ska nöja oss med,. eller är de så att vi helt enkelt blivit för kräsna för att uppskatta de få komplimanger som blir givna till oss?